...i Sverige

Svenska pionjärinsatser för att utveckla den moderna vindkraften började i mitten av 1970-talet men det dröjde innan den började användas i större skala för den svenska elförsörjningen. Vid utgången av 2013 hade den kommit upp i 7,2 procent andel, vilket är strax under genomsnittet i EU.

Tillväxt och nuvarande läge beskrivs i tabellen:

	Tillskott 2013	Totalt 2013
Årsproduktion TWh	2,8	10,0 (+39 % jämfört 2012)
Effekt MW	862	4469 (+24 %)
Antal	296	2681 (+12 %)

 

Flest vindkraftverk 490 st och mest installerad effekt 644 MW fanns 2012 iVästra Götaland. Sveriges högst belägna vindkraftverk är Östest-Kröket som byggts på 950 m.ö.h. söder om sjön Lossen vid byn Tännäs i Härjedalen.

 

 

Var och hur det blåser

Se även: Vindkraft

Sverige ligger i det s.k. västvindbältet, där den huvudsakliga energin kommer genom de från Atlanten invandrande lågtrycken. Lokalt uppkommande vindsystem som sjöbrisen har energimässigt en mindre betydelse.

Vinden varierar ständigt men i ett längre tidsperspektiv har den dock tydliga mönster. Mellan olika år varierar energiinnehållet i vindarna i Skandinavien endast med storleksordningen ± tio procent, vilket är mindre än vattenkraften.Under det senaste århundradet har energitillgången i medeltal inte förändrats. Av årsenergin infaller ⅔ under vinterhalvåret, då också behovet är störst. Till viss del kan variationerna jämnas ut genom sammanlagring av produktionen i landet och i norra Europa – svag vind på ett ställe kompenseras av att det blåser mer längre bort.

Kartering och mätning

I Sverige utnyttjas i första hand den vindkartering som på uppdrag avEnergimyndigheten tagits fram av Uppsala Universitet med användning av den s.k. MIUU-modellen. I större projekt genomförs även mastmätningar. Modellen är en komplex meso-skalig datormodell, som tar hänsyn till de viktiga faktorerna - markens råhet, topografi, vegetation, lufttryck, stabilitet. Den beräknar medelvind, formfaktor, gradient och turbulens genom att simulera ett stort antal vädersituationer och därefter vikta dessa efter hur ofta de förekommer under ett medelår. I den senaste utgåvan har vindarna över hela landet beräknats för höjder mellan 80 och 140 m över mark. Upplösningen är 0,25 km² (500x500 m).

Karteringen uppskattar medelvinden inom ±0,8 m/s med 95 procent säkerhet.Det innebär att produktionen i ett vindkraftverk kan bestämmas inom ±20 procent vid 7 m/s medelvind. Ett års mastmätningar ger okorrigerat också medelvinden med samma variation och säkerhet. Genom att korrigera för dengeostrofiska vinden kan felet minskas till ±0,4 m/s eller 10 procent i produktion.

När det inte blåser

Huvudartikel: Vindkraft

Detta stubb-avsnitt behöver utökas. (2014-05)

 

Påverkan på miljön

Olika former av lokal påverkan beskrivs nedan.

Buller

Svensk rättspraxis, som grundar sig på Naturvårdsverkets och Socialstyrelsens rekommendationer, är att ljud från vindkraftverk inte får överskrida den ekvivalenta ljudnivån 40 dBA vid bostadshus när det blåser 8 m/s på 10 meters höjd. Det innebär att avståndet från ett enstaka vindkraftverk till närmaste bostadshus behöver vara omkring 600 m,om de ligger i skogen, annars längre..I Danmark och Tyskland tillämpas i motsvarande fall 44 respektive 45 dBA.Ljud med frekvens under 20 Hz kallas infraljud. De nivåer av infraljud som vindkraftverk avger är låga jämfört med andra källor och kan inte uppfattas av människan. Forskningen har inte funnit några belägg för att det skulle vara skadligt.

Enligt Naturvårdsverket bör ljudnivån från vindkraft vid bostäder inte vara högre än 40 dBA och vidare bör ljudnivån vara 5 dB lägre om vindkraftverken ger ifrån sig tydligt hörbara toner. I områden med lågt bakgrundsljud och friluftsområden bör den enligt verket inte överstiga 35 dBA. Yrkanden om 35 dBA har hittills inte godtagits av Miljööverdomstolen, men väl av lägre instanser. Även en yttervägg med ganska dålig ljudisolering dämpar 25 dBA, vilket innebär att vindkraftsljudet inte hörs inomhus om vindkraftverket byggts enligt ovanstående riktlinjer

Visuell påverkan

I ett forskningsprojekt genomfört i svensk-nederländskt samarbete tillfrågades 725 personer bosatta i närheten av vindkraftverk i Nederländerna. Svaren gavs efter en femgradig skala. I tabellen nedan redovisas andelen av de svarande som angett sig vara något eller mycket irriterade ("annoyed") över aktuellt fenomen.

Fenomen	andel
Intermittenta skuggor inomhus	6 %
Rörliga skuggor utomhus	6 %
Turbinbladens rörelse	9 %
Förändrad utsikt	13 %
Ljud	17 %
Vibrationer	7 %

Ljudet framstår som den främsta störningskällan, men den förändrade utsikten har nästan lika stor betydelse. I både denna och i andra undersökningar konstateras att den upplevda störningen blir större när vindkraftverket är synligt. Därefter kommer turbinbladens rörelse, som drar till sig uppmärksamheten. Skuggor inom- och utomhus kommer på sista plats i denna undersökning. Rapporten ger ingen särskild kommentar till den andel som anser sig störd av vibrationer. Någon rapport, som konstaterat förekomst av vibrationer i omgivningarna till moderna vindkraftverk, är inte känd. En slutsats är att de enskilda svaren till viss del återspeglar den totala upplevelsen.

Beträffande skuggor är svensk praxis att begränsa den faktiska skuggtiden vid en bostad till 8 timmar per år. Detta är grundat på en tysk delstatsförordning, vilken i sin tur bygger på en enda studie.En svensk studie har funnit att uppgivna störningar på grund av skuggor saknar samband med förekomsten av skuggor, men däremot samvarierar med ljudet från vindkraftverken.

Hinderljus

Av hänsyn till flyget finns det krav att vindkraftverk ska utrustas med hinderljus. Bestämmelserna i exempelvis Danmark och Tyskland skiljer sig från de svenska, trots att de grundas på samma internationella rekommendationer från den internationella flygorganisationen ICAO. Kraven i Sverige är högre i de andra länderna. Transportstyrelsen deltar i ett EU-samarbete, som syftar till att åstadkomma gemensamma regler.

I Sverige krävs medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, natt och gryning vid en totalhöjd (höjd till högsta bladspets) av högst 150 m. Under dagen behövs inget ljus, utan det räcker att verket är målat med en "vit" färg. Vid en höjd över 150 m krävs istället högintensivt blinkande vitt ljus, som ska vara tänt hela dygnet. För att minska störningen har utrustning som tänder hinderljusen först då något flygplan finns i närheten börjat komma i bruk. Ett aktuellt system bygger på användning av aktiv radar. Ett eventuellt billigare alternativ är att utnyttja de s.k. transpondrar, som finns i de flesta flygplan.

Fåglar och fladdermöss

Med ett medianvärde av 2,3 dödade fåglar per vindkraftverk och år i Europa och Nordamerika skulle 30 TWh vindkraft i Sverige leda till 11 500 dödade fåglar per år. Samtidigt tar Sveriges katter 10 miljoner fåglar per år och trafiken 6-7 miljoner. 500 000 fåglar per år flyger ihjäl sig mot fönsterrutor och kraftledningarna tar 200 000. Rapporten från Naturvårdsverkets forskningsprogram Vindval drar slutsatsen att vindkraftsutbyggnaden inte står i konflikt med att livskraftiga fågelbestånd bevaras. Den viktigaste åtgärden för att begränsa de negativa effekterna är att undvika att placera vindkraftverk i de mest riskabla lägena.

De stora rovfåglarna är särskilt utsatta. Eftersom det finns en särskild rapporteringsskyldighet beträffande havsörn och kungsörn är statistiken för dessa förhållandevis säker. Av 264 örnar som undersöktes mellan 1993 och 2008 dödades sex av vindkraftverk, medan tåg hade ihjäl 81, kraftledningar 51 och vägtrafik 16.

Medianvärdet för dödade fladdermöss i Europa och Nordamerika är 2,9 per vindkraftverk och år. De dödas i samband med att de jagar insekter, som utnyttjar det lä som bildas bakom vindkraftverken. De omkommer antingen genom direkt kollision med turbinbladen eller på grund av inre blödningar, som uppstår på grund av tryckfallet nära bladen. Olyckorna sker oftast under varma nätter med svag vind på sensommaren och hösten och ibland även under våren. Det är fladdermusarter, som är anpassade för jakt på insekter på relativt hög höjd i fria luften, vilka är särskilt utsatta för risker vid vindkraftverk. Vissa av dem är ovanliga. Om det visar sig att vissa vindkraftverk dödar oacceptabelt många fladdermöss är en effektiv metod att stänga av verken under dessa väl definierade perioder.

Renar och andra däggdjur

Trots att vindkraftverk förekommit i renbeteslanden ett antal år saknas klara slutsatser om det förekommer någon påverkan. De få studier som finns pekar på avsaknad av sådana effekter eller snabb tillvänjning till störningen och därmed en begränsad inverkan. En tillvänjning till ökad störning i form av buller och skuggfenomen verkar ske. Exempelvis verkar både tamren och vildren kunna stanna kvar trots ökad mänsklig närvaro, åtminstone stannar de kvar om inga alternativa område finns att tillgå.

Marin miljö

Vindkraftverkens fundament fungerar som konstgjorda rev och lockar till sig många fiskarter, särskilt runt gravitationsfundament med omkringliggande erosionsskydd av sten, eftersom dessa ger den lokala havsmiljön en mer komplex struktur. Man får se upp med störningar under byggtiden i form av starkt bullrande pålning och muddringsarbeten som grumlar vattnet.

 

Arbetsmiljö och risker för allmänheten

Haverier med vindkraftverk förekommer, om än sällan. Såvitt känt har ingen utomstående kommit till skada vid olyckor med moderna vindkraftverk, vare sig i Sverige eller utomlands. Det händer också att is, som bildas på turbinbladen under speciella väderförhållanden, lossnar och faller till marken, eller lossnar och slungas iväg, sk iskast. Exempelvis parkerade bilar har skadats, men några personskador är inte kända. Liksom omkring höga master har ägaren ett ansvar för att genom skyltning varna för den möjliga risken för fallande is. Angående krav på säkerhetsavstånd se Vindkraftverk avsnitt Placering.

Vindkraftverk utgör också en arbetsmiljö. Det har inträffat arbetsplatsolyckor med dödlig utgång, även i Sverige. Arbetsmiljöverket har uppmärksammat området och informerar om de föreskrifter som gäller för vindkraftverk både under uppbyggnad och drift. Anvisningar och råd finns rörande sådant som inspektion, marknadskontroll, iskast, buller, höghöjdsarbeten, skydd mot skada genom fall mm. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har utarbetat anvisningar för räddningsinsatser vid vindkraftverk på land och till havs.

Vindkraften i opinionen

SOM-Institutet har mätt inställningen till olika energikällor sedan 1999. Andelen som anser att man bör satsa mer på vindkraft de närmaste 5 till 10 åren har genom åren varierat mellan 65 och 80 procent och var i 2011 års undersökning 70 procent. Andelen som ville att man skulle satsa mer på vågenergi var 60 procent, vattenkraft 46 procent och naturgas 22 procent. De som ville ha en större satsning på kärnkraft var 12 procent och bara 2 procent ville att man skulle satsa mer på kol och olja. Solenergi behandlades inte i 2011 års undersökning. Men 2010 ansåg 81 procent att borde satsa mer på solenergi, andelen har genom åren varierat mellan 75 och 81 procent. Enligt en undersökning utförd inom EU 2010 där 26 000 personer deltog ansåg 84 procent av de svarande att vindkraft kommer att ha en positiv effekt på vår livsstil de kommande 20 åren. Kärnkraft (39 procent) var den teknik som ansågs ha minst positiv effekt bland de olika tekniker som fanns att välja på, vilka var rymdutforskning, solenergi, genmodifiering, mfl, tätt följd av nanoteknologi på 41 procent. I Sverige där 1000 personer tillfrågades ansåg 86 procent att vindkraft kommer att ha denna effekt.

Vindkraften i planeringen

Den kommunala översiktsplaneringen

Planmonopolet i Sverige innebär att det är kommunerna som har huvudansvaret för den fysiska planeringen av landet. För planeringen på en övergripande nivå är översiktsplanerna det viktigaste redskapet.

Under åren 2007-2010 kunde kommunerna söka bidrag hos Boverket för att arbeta in vindkraften i översiktsplanerna. Totalt var det 212 kommuner och 13 länsstyrelser som fick sådant stöd. Resultatet innebär att beredskapen för att bygga ut vindkraften blev bättre, inte minst genom den förståelse som den demokratiska processen förhoppningsvis skapar hos medborgarna.

Riksintresse för vindbruk

Områden särskilt lämpliga för en viss verksamhet ska i Sverige enligt Miljöbalken pekas ut som riksintresse. Exempelvis finns det riksintresseområden för rörligt friluftsliv, renskötsel och försvar. Utpekandet innebär inte en planering att området faktiskt ska användas för ändamålet och ska i princip ske utan hänsyn till konkurrerande intressen. Utpekandet innebär inte heller att riksintresset är fastställt, utan är en signal till domstol/myndighet att i aktuella ärenden avgöra om det faktiskt föreligger riksintresse, vilket i så fall ger ökad tyngd åt intresset.

Energimyndigheten har ansvaret för att peka ut riksintresse för vindbruk. Under 2010 – 2013 uppdaterade Energimyndigheten riksintresseområdena för vindbruk. På land förutsätts nu en medelvind om minst 7,2 m/s på 100 meters höjd enligt senaste vindkartering, storlek på område om minst 5 km² och avstånd till bebyggelse minst 800 meter. Till havs och i större sjöar ska vinden vara minst 8,0 m/s, områdets storlek minst 15 km² och vattendjupet högst35 meter. Undantag görs för nationalparker, riksintresse för obruten kust och fjäll, Natura 2000-områden samt natur- och kulturreservat.

2013 års riksintresse för vindbruk omfattar 281 områden på land och 29 till havs och i insjöar. Den totala ytan är 7 868 km2 och utgör drygt 1,5 % av Sveriges yta inklusive svenskt vatten.

Planeringsram för vindkraft

Riksdagen har antagit en planeringsram för 30 TWh vindkraft till 2020, varav 10 TWh till havs. Det innebär att det inom samhällsplaneringen ska skapas förutsättningar för att bygga ut vindkraften från 10 TWh (2013) till denna omfattning. Enligt Energimyndigheten är den viktigaste förutsättningen att skapa en "one-stop-shop", vilket betyder att alla myndighetskontakter ska kunna ske på ett ställe.

Försvarsmaktens anspråk

Försvarsmakten har sedan 2010 börjat hävda allt mer omfattande restriktioner mot vindkraftverk. De omfattar nu en tredjedel av hela landets yta och hälften i de södra delarna. En utredning genomförd av Försvarets Forskningsinstitut visade att restriktionerna inte har någon motsvarighet i jämförbara länder.[44] En följd blir att utbyggnaden förskjuts mot norr, vilket medför ökade kostnader för kraftledningar och ledningsförluster.[45] Civilflygets anspråk är i jämförelse betydligt mindre.

Tillstånd för vindkraftverk

För att bygga vindkraftverk krävs sedan 2009 i kort sammanfattning tillstånd enligt följande:[46]

Inget tillstånd krävs

Fristående vindkraftverk med totalhöjd (höjd till högsta bladspets) under 20 m och rotordiameter under 3 m.

Bygglov enligt PBL

Vindkraftverk enligt ovan som monteras på byggnad. Enstaka fristående vindkraftverk med totalhöjd 20 – 50 m.

Bygglov plus anmälan enligt miljöbalken

Vindkraftverk med mer än 50 m totalhöjd, dock maximalt ett verk med mer än 150 m totalhöjd eller sex verk med 120 m totalhöjd.

Tillstånd enligt miljöbalken samt tillstyrkan från kommunen

Två eller flera vindkraftverk, totalhöjd över 150 m. Sju eller flera vindkraftverk, totalhöjd över 120 m.

Bygglov, anmälan enligt miljöbalken samt tillstyrkan hanteras av kommunen. Tillstånd enligt miljöbalken ges av länsstyrelsen.

Energimyndigheten har i en rapport föreslagit att bestämmelserna beträffande tillstyrkan från kommunen ska ses över, eftersom kommunens beslut inte går att överklaga, det saknas tillämpningsföreskrifter och att det har förekommit krav på ekonomisk ersättning som saknat stöd i lagstiftningen.[47]

Vilka det är som bygger vindkraftverk

Avregleringen av elmarknaden, och förhållandet att vindkraftverk innebär jämförelsevis överkomliga investeringar, har gjort att vindkraftverk delvis byggs och ägs av nya grupper. Traditionella elproducenter är statliga Vattenfall, privata och kommunala kraftföretag samt industrin. Nya aktörer är särskilda vindkraftsbolag samt ekonomiska föreningar mm för andelsägande av vindkraftverk. Privatpersoner och jordbrukare bar till stor del upp den inledande utbyggnaden. Företag, kommuner och landsting utnyttjar de särskilda skattefördelarna som ägande av egen elproduktion innebär.

Elcertifikat för att gynna förnybar elproduktion

Under 2003 infördes ett system med elcertifikat. Numera är det gemensamt med Norge och målet är nu att de bägge länderna mellan 2012 och 2020 ska öka den förnybara elproduktionen med tillsammans 26,2 TWh. Systemet fungerar så att ägarna av den förnybara produktionen tilldelas ett certifikat per tusen kilowattimmar. Konsumenterna är tvungna köpa sådana certifikat för en viss andel av förbrukningen, för 2014 gäller 14,2 procent. Under 2013 låg medelpriset för elcertifikat vid 20 öre per kilowattimme. Denna kostnad är numera inbakad i elpriset till konsument. Under 2012 gick 50 procent av certifikaten till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 20 procent till vattenkraft och 30 procent till vindkraft. För vindkraftens elcertifikat betalar alltså konsumenterna knappt 1 öre per kilowattimme. Den elintensiva industrin behöver inte köpa certifikat, men gynnas av att det ökade utbudet av el trycker ned elpriserna.

Priset för el sätts på elbörsen Nord Pool. Under 2013 låg det vid i genomsnitt 33 öre per kilowattimme. Det innebär att förnybar elproduktion under året ersattes med i genomsnitt totalt 53 öre per kilowattimme.

Betydelse för sysselsättningen

Antalet anställda inom vindkraftsbranschen uppgick till 7 000 år 2011 och beräknas öka till 11 000 år 2020 i en undersökning utförd på uppdrag av Vestas. Den största ökningen förväntas ske fram till 2015, eftersom utbyggnaden i prognosen antas vara lägre därefter, eftersom utbyggnaden är mer arbetsintensiv än driften.

Inverkan på fastighetspriser

I en undersökning genomförd av konsultföretaget ÅF, på uppdrag av Svensk Vindenergi, studerades vindkraftens eventuella inverkan på fastighetspriser. Studien omfattade uppgifter från 42 000 försäljningar av småhus inom fem km från 120 vindkraftsanläggningar som tillkom 2001 - 2007. Prisökningarna på småhus i landet mellan 2000 och 2009 var omkring 100 procent räknat på genomsnittligt försäljningspris. För de studerade småhusförsäljningarna var prisökningen 133 procent och alltså betydligt mer än genomsnittet. Ökningen var ungefär densamma som inom referensområden i de aktuella kommunerna. Rapporten drar sammanfattningsvis slutsatsen att det inte gått att fastställa något samband mellan nya vindkraftsetableringar och prisutvecklingen på närliggande fastigheter (fastigheter längre 3 km från vindkraftverk). En effekt med 2-4 % negativ prispåverkan inom 1–3 km från vindkraftverk kunde konstateras, men denna fanns redan 3 år innan verken kom på plats. De högsta priserna betalades vid de omkring 250 försäljningar som gällde fastigheter inom 1 km från vindkraftverk. Detta beror på att några av Sveriges dyraste fritidsbostäder finns med i materialet.

De högsta priserna betalades vid de omkring 250 försäljningar som gällde fastigheter inom 1 km från vindkraftverk. Detta beror på att några av Sveriges dyraste fritidsbostäder finns med i materialet. Emellertid så för fastigheter närmare än 1 km från vindkraftverk finns få observationer och är därmed blir parameterskattningen särskilt osäker.

I en amerikansk undersökning gick det emellertid inte att påvisa att vindkraftverk på ett signifikant sätt påverkade fastighetspriserna. För 1 200 bostäder inom 1,6 km kunde priserna maximalt avvika med 4,9 procent från medeltalet och för 330 bostäder inom 0,8 km med maximalt 9,0 procent. Den större avvikelsen vid kortare avstånd beror på att det lägre antalet ger en större statistisk osäkerhet. Det relativt stora antalet fastigheter nära vindkraftverk hänger samman med att amerikanska bestämmelser tillåter högre vindkraftsbuller vid bostadshus än svenska.

Havsbaserade vindkraftverk

En stor fördel är att vindförhållandena i de flesta fall är betydligt bättre ute till havs än på land och att det normalt är möjligt att bygga stora anläggningar med många verk. Problemet är att anläggnings- och driftskostnaderna är högre än på land, vilket el- och certifikatpriser inte tar någon hänsyn till. En nyligen byggd havsbaserad anläggning är Kårehamn med 16 vindkraftverk, som Eon färdigställde under 2013 nordost om Öland. Sveriges största vindkraftspark är fortfarande den havsbaserade Lillgrund i Öresund utanför Malmö från 2007, med sina 48 verk. I Vänern finns den "insjöbaserade" Vindpark Vänern, med 10 vindkraftverk.

I Sverige fanns 2013 69 havsbaserade vindkraftverk med en installerad effekt på 210 MW..

 

Kritik

Kritiker menar att vindkraften inte ger en lika stor miljövinst i Sverige som i andra länder, kanske ingen alls utan tvärtom. Detta p.g.a. att Sveriges elmix i nuläget är 97 procent koldioxidfri och det därför inte finns några incitament till att installera vindkraft av anledningen att minska koldioxidutsläppen. Att miljöargumenten, som då i många fall är tveksamma, används för att sälja vindkraft, men då på bekostnad av miljön på olika sätt. Enligt kritikerna handlar om det som kallas greenwashing. Speciellt hävdas att närmiljön kan påverkas mycket negativt av vindkraft.

Kritikerna hävdar att buller från vindkraftverk stör mer än buller från väg och flyg, varför de gränsvärde som tillämpas inte är rättvisande och problemet därmed underskattas. Inte heller det infraljud som orsakas av vindkraftverk tas i beaktande. Buller från vindkraftverk påstås störa trots att ljudnivåerna ligger under det rekommenderade medelvärdet, 40 dBA vanligen. Gränsen för buller är satt som ett medelvärde, men det är inte reglerat hur ljudet får överskrida medelvärdet. Trots att det är topparna som stör. Upplevelsen av ljudet påverkas av omgivningen, vilket inte beaktas.

Vindkraftsindustrin hävdar att kritikernas synpunkter beaktats genom att gränsvärdena - mätt i decibel A - satts betydligt lägre för vindkraftverk än riktvärdet för nya vägar(55 dBA vid fasad). Enligt en sammanställning gjord av bland annat forskare vid Karolinska Institutet på uppdrag avNaturvårdsverket är det inte troligt att allvarliga störningar till följd av lågfrekvensbuller från vindkraft är att vänta i framtiden, förutsatt att riktvärdet utomhus vid bostadens fasad, 40 dB (LAeq,24h), och Socialstyrelsen riktvärden för lågfrekvent buller inomhus är uppfyllda, dvs att vindkraftverken drivs inom ramen för de miljötillstånd som har getts. Men en annan slutsats var att vindkraftsbuller orsakar bullerstörningar bland boende. Vid bullernivåer på mellan 35 och 40 dbA, det vill säga precis under riktvärdet 40 dB, uppgav 10-20 procent att de är mycket eller ganska störda av buller. Förutom besvärsupplevelser har inga påtagliga ohälsoeffekter av vindkraftsbuller kunnat påvisas.

Kritikerna hävdar också att vindkraft inte handlar om förnybar energi, utan kan åstadkomma lika mycket skada på klimatet som växthusgaser och global uppvärmning. Samt att vindkraft driver upp elpriserna och en utbyggnad inte är någon lösning på något elförsörjningsproblem.

När det gäller små vindkraftverk och den satsning som ibland görs på sådana, så kallad småskalig- eller urban vindkraft, kritiserad de för att inte alls vara bra för miljön, eller köparens ekonomi. Placeringen av små vindkraftverk i stadsmiljö innebär att de många ggr inte levererar någon energi alls, eller mycket lite. Vidare hanteras det många ggr på ett sätt som gör att det blir problem med buller, och kvalitet. Kvalitetsproblemen vad det gäller små vindkraftverk påstås vara stora i Sverige.

Vidare kritiseras den undersökningar av hur huspriser påverkas av närheten till vindkraftverk som, bekostats av bl.a. Svensk Vindenergi, för att det man undersökt är priset på hus som ligger mycket långt från verken. Att de slutsatser vissa drar utifrån dessa undersökningar, tex att huspriser inte blir lägre nära vindkraftverk, därmed inte skulle vara helt korrekta. Det påpekas i undersökningen att bilden inte är inte helt entydig, utan att en liten sänkning av huspriserna kunde upptäckas för hus som låg 1–3 kilometer från ett vindkraftverk, men hur det är närmare än 1 km sägs det inget direkt om. Detta trots att det inte är ovanligt med betydligt kortare avstånd än 1–3 km, och att det är priset på de hus som ligger nära som rimligtvis borde påverkas mest. Det finns undersökningar gjorda i andra länder som rör huspriser och kortare avstånd som pekar på att hus som ligger nära kan förväntas tappa mycket i värde. På denna kritik svarade Svensk Vindenergi med en artikel i Svenska dagbladet. Vilken bemöttes med en artikel benämnd Utan stöd kan vindkraft inte konkurrera.

Den storskaliga vindkraften anses av kritikerna även vara ett hot mot turismen.

Kritik mot att vindkraftsindustrin försöker få bort det kommunala vetot mot vindkraftsetableringar, som går ut på att det vore att sätta demokratin ur spel, har framlagts.

En förening som ägnar sig åt kritik av hur vindkraftsutbyggnaden hanteras i Sverige, på olika nivåer genom skrivelser, är Föreningen Svenskt Landskapsskydd. Motståndet mot vindkraft börjar nu bli så omfattande att det kan jämförs med kärnkraftsopinionen för 30 år sedan. En tidigare ordförande, vilken avsattes, i Föreningen Svenskt Landskapsskydd påstår emellertid att föreningen överdriver antalet medlemmar. Vilket kan tolkas som att han anser motståndet skulle vara mindre än vad som påstås.

Hanterandet av vindkraftsutbyggnaden kritiseras för att man inte låter planerandet av vindkraft, kommunernas tid för planläggning och överväganden, ta den tid som behövs för att kunna hantera alla intresse, utan snarast skyndas på för att just undvika det. De förslag som funnits om förenklat tillståndsförfarande har inte genomförts; det har ofta tagit flera år från första ansökan tills dess att alla tillstånd vunnit laga kraft.

Antalet överklaganden av vindkraftsetableringar till landets miljödomstolar har ökat kraftigt de senaste åren.

Vindkraft i Norrland

Vindkraft i Norrland kan sägas särskilja sig ifrån övriga Sverige med avseende på bland annat:

• Kallare klimat
• Stora vindkraftsparker
• Stora områden med låg befolkningstäthet
• Den högre andelen skogsmark

Vindkraft i Norrland har de senaste åren genomgått en stor förändring. Dels har den tekniska utvecklingen, som lett till större turbinstorlekar, möjliggjort höghöjdsturbiner (höga vindkraftverk). Det i sin tur har öppnat upp för att norrlandstypiska skogsmarker blivit tillgängliga för etablering och dels har politiska klimatmål fortsatt stimulerat övergången till en förnybar energiproduktion. Norrländskt skogs- och lantbruk har här kunnat förädlats till att även omfatta vindbruk. Vind- och skogsbruk är två näringar som markägare kan kombinera.

De 54 kommuner som utgör Norrland omfattar 59% av Sveriges areal. I Norrland planeras och projekteras det för bland annat en av Europas störstavindkraftsparker, Markbygden i inre delen av Piteå kommun, där det planeras för ett antal av 1101 vindkraftturbiner. Det i sin tur ger en förväntad årlig produktion av 8-12 terawattimmar beroende på valet av turbintyp. I Norrlands fem län finns drygt 1000 koordinat-satta vindkraftverk per vardera. Tabellen nedan visar på ett antal befintliga samt projekterade och planeradevindkraftsparker.

Projekt och driftsatta vindkraftparker/vindkraftverk

Parkens namn	Projektör/nuvarande ägare	Stadie	Kommun	Län	Installerad effekt (MW)
Aapua	Vindkompaniet Svenska AB	I drift	Övertorneå	Norrbotten	9,9
Seskarö	Denitia AB	I drift	Haparanda	Norrbotten	6,5
Perurravaara	Arctic Windpower AB	I drift	Kiruna	Norrbotten	5,4
Pitholmen	Kjell Werner Jensen	I drift	Piteå	Norrbotten	1,32

Historik

Inspirerat av den vindkraftsutveckling som pågick i västvärlden föreslog 1951 års statliga Bränsleutredning att en försöksanläggning för vindkraft skulle byggas vid Ölands Södra udde. Det skulle dock dröja till oljekrisen 1973innan Styrelsen för teknisk utveckling (STU) började undersöka förutsättningarna för vindkraft under ledning av tekn. dr. Olle Ljungström (1918–2013). Nämnden för energiproduktionsforskning (NE) tillkom 1975 och fick till uppgift att genomföra bland annat denna del av det energiforskningsprogram som beslutats av riksdagen. I det inledande arbetet ingick tekniska studier, vindprospektering och att låta Saab-Scania 1977 uppföra ett försöksaggregat om 60 kW vid Kalkugnen vid norra Upplandskusten nära Älvkarleby.

De första stora vindkraftverken byggdes för energiforskningsprogrammet av Karlskronavarvet i Maglarp i Skåne 1982 (byggherre Sydkraft) och av KMW vidNäsudden på Gotland (byggherre Vattenfall) 1983. Den förra var i drift fram till 1993 och var då det vindkraftverk i världen som hade producerat mest el. Efter folkomröstningen om kärnkraften 1980 avtog det politiska intresset för förnybar elproduktion, varför den tidigare offensiva vindkraftssatsningen för lång tid gick över i ett skede av forskning, utredning och bevakning. Maglarp-Näsudden slutfördes och utvärderades. Bland de forskningssatsningar som fortsatte märks elteknikforskningen vid Chalmers, som gjort pionjärinsatser beträffande många av de lösningar som senare slagit igenom i branschen. Forskning om aerodynamik vid Flygtekniska Försöksanstalten (numera FOI) har bland annat resulterat i vingprofiler som används i en stor del av världens vindkraftverk. Forskare vid Uppsala Universitet utvecklade den datormodell för vindkartering, som beskrevs tidigare.

Ett ökat intresse för vindkraft började göra sig gällande i Sverige i början av 1990-talet, i första hand som ett resultat av de framgångar som vindkraften fått utomlands. 1991 infördes investeringsstöd för vindkraftverk, vilket blev starten för en utbyggnad av vindkraften. Det ökade intresset ledde även till industriella utvecklingsprojekt och försök till kommersiell etablering.

Norsk-svenska Kvaerner Turbin, som tagit över efter Näsudden-leverantören KMW, utvecklade ett nytt 3 MW maskineri, som monterades på det befintliga Näsudden-tornet. Ett systerverk uppfördes i Tyskland. Under namnet Näsudden II kom också denna Vattenfalls-ägda anläggning att under en tid inneha världsrekordet i elproduktion för vindkraftverk. Utvecklingen fortsatte i det norsk-svenska Scanwind, som uppförde ett tiotal verk utanför Trondheim. Sedan General Electric övertagit verksamheten byggdes 2012 ett 4,1 MW verk i Göteborgs hamn med Göteborg Energi som kund. Typen var avsedd för havsbasering. GE har därefter avvecklat det övertagna konstruktionskontoret.

Med teknisk inspiration från Maglarps-projektet uppförde Nordic Windpower 1992 utanför Lysekil vindkraftverket Nordic 400, med 400 kW effekt. 1995 tillkom Nordic 1000 (1 MW) på Gotland, som det första av de EU-stödda projekten för att utveckla vindkraftverk i MW-storlek. Sverige var då ännu ej med i EU. Ytterligare tre verk byggdes i Sverige, med Vattenfall och olika privata företag som kunder. Något hundratal verk av denna typ har även byggts i USA, Colombia och Kina. Efter olika ägarbyten gick Nordic Windpower i konkurs 2004.

Sverige var tidigt engagerat i havsbaserad vindkraft och Sydkraft byggde 1990 världens första havsbaserade vindkraftverk på ett trebent stålfundament utanför Nogersund i Blekinge.