Alla elkonsumenter, förutom den energiintensiva industrin, betalar en elcertifikatavgift på omkring 3 öre/kWh (inklusive elhandlarens påslag) för att vi ska få mer förnybar el i Sverige. År 2013 gick cirka 30 procent går till biobränsle- och torvbaserad kraftvärme, 10 procent till vattenkraft och 60 procent till vindkraft. Av inbetalade cirka 3 öre/kWh går alltså knappt 2 öre/kWh till vindkraften. Men samtidigt bidrar utbyggnaden av vindkraft till sänkta elpriser, vilket gör att totalkostnaden för konsumenten sannolikt inte ökar, utan snarare minskar.

Redan i dag har den svenska elproduktionen, som huvudsakligen består av vattenkraft och kärnkraft, mycket låga utsläpp av koldioxid. Elmarknaden är dock inte nationell utan vi har istället en integrerad nordisk elmarknad och i en allt högre grad en europeisk elmarknad. Andelen fossil elproduktion på både den nordiska, men framförallt den europeiska, elmarknaden är fortfarande betydande och med en fortsatt stark expansion av vindkraften kommer Sverige att kunna exportera utsläppsfri el även till övriga Europa. Eftersom klimatet påverkas lika mycket oavsett var utsläppen sker, är det viktigt att Sverige kan bidra till att minska utsläppen även utanför våra egna gränser.

Det finns olika metoder att räkna på klimatnyttan med vindkraft men den av Energimyndigheten och Svenska Miljöinstitutet rekommenderade metoden kallas marginalelsmetoden och innebär att vindkraften ersätter den el som annars hade producerats på marginalen, vanligtvis kolkraft. Alliansregeringen konstaterar i sitt valmanifest att ”ökad export av kolsnål el från Sverige till Europa ersätter kolkraft och minskar klimatutsläppen”[8]. Enligt Energimyndigheten ger produktion av 1 TWh el i kolkondenskraftverk upphov till utsläpp av 1 miljon ton koldioxid

Läs mer på: Alliansens valmanifest, augusti 2010

Vindkraftverken prudocerar ingen el när det blåser för lite (cirka 3-4 m/sek) och då det blåser för mycket (över cirka 25-30 m/sek). Detta på grund av säkerhetsskäl. Vingarna på kraftverken står sällan stilla då bladen sitter så pass högt uppe att det mycket sällan är vindstilla, extremt höga vindhastigheter är även mycket ovanligt i så pass höga höjdet.

I genomsnitt prudocerar därför ett vindkraftverk el ungefär 90 procent av året.

Men att vindkraftverket inte prudocerar el alla årets dagar är inte något som ska ses som en nackdel. Inget kraftslag prudocerar el hela tiden. Ett kärnkraftverk är idag utnyttjar enbart 75 procent av den maximala drifttiden.